Det blev en kort promenad, för jäklar vad kallt det var.
Vi började diskutera en sak när vi gick hem från stan. Tänk att vi inte bor med våra föräldrar, tänk att vi bor ungegär 30 mil ifrån dem, och att vi gjort sen vi var 16 år gamla. Det känns väldigt konstigt. Men jäklar vad kul jag har haft dessa år. Kommer aldrig att glömma alla bravader: fyllecell, polisbil för en viss person, fester som spårat ur, kvällar på internatet som spårat ur totalt, alla pratstunder på rummen, alla sömnlösa nätter, allt prat om killar, alla spontana utgångar och allt annat som hör till ett riktigt internatliv. jag kommer verkligen att sakna internatat när jag flyttar härifån. Efter tre år här så kommer jag aldrig att kunna bo själv. Jag har blivit så beroende av att ha folk runt mig hela tiden.

Nu ska jag sova, behöver det.
imorgon är det plugg, städning och promenad som står på Sandras schema!

ciao